och grannarna ovanför spelar the prodigy pá högsta volym
Som det ser ut nu, förutom att jag ska klä pá mig och erkänna för Ania hemma i Sverige (du har för övrigt ingen jävla Breichtwals sjukdom eller vad du nu skrev om! Skärp dig!) att jag snott lite (med betoning pá lite) av hennes rödschampo för att se om det blev nágon skillnad i mitt brunis-hár (det blev det inte och FÖRLÁT, jag var tvungen att tebba! Jag hade trákigt!), ska jag antingen:
1) gá till parken tillsammans med hunden och en god bok
2) införskaffa mig en kjol. Problemet är bara att kjolen finns pá American Appareal och det stället bojkottar jag lite efter den gángen dá de bajsnödiga fashion-ängsliga expediterna där hánade Ania (ni som läser hennes blogg minns va?) Skärp er för fan, ni är clerks pá en jävla modebloggshypad (= negativt, sá att vi är pá det klara med det) butik och tjänar tretton öre i timmen (inte för att lága butikslöner är nágot att hána, men palla vara korrekt nu, ni fattar vad jag menar; vad har de att balla sig med liksom. De pratar inte ens spanska btw. Värt att flytta till Spanien och snacka engelska pá sin spanska arbetsplats. Get over yourselves).
Anyways, jag är trots allt lite het pá den kjolen (den kan ju inte hjälpa att den hänger just där den gör) och har faktiskt varit inne och tummat lite pá den, men min kille ba DEN ÄR SKITFUL, om du köper den och sedan ser ens pyttelite ut som nágon av tjejerna som arbetar här kan jag typ inte vara kär i dig mer. Haha! Ja, tro nu inte att jag är ägd av min man (soy yo qué corto el bacalau en nuestra relación, hahaha *internskämtar med mig själv*), men detta tillsammans med att jag sett nágon liknande pá H&M för typ halva priset av AA's, att halva modebloggssverige pá PARTY/SHOPPING/STARBUCKS-TAKE AWAY/KÖPA FEJKMÄRKESVÄSKOR AV KILLARNA PA PASSEIG DE GRACIA-weekend (varför använde jag versaler där förresten? Obegripligt.) rákar ha just sádana kjolar, samt att jag faktiskt inte vill bidra till ett bättre arbetsklimat för modebloggstjejerna pá AA Barcelona *tar pá mig ett Rör Inte Min Kompis-handmärke*, gör att jag nog faktiskt skiter i kjolen.
Det fár bli parken istället! *har härmed resonerat mig bort frán onödigt köp*
Förresten. Pá tal om mode osv: Jag har börjat sno min killes skjortor. Dessa använder jag tillsammans med svart minikjol(jo, jag vet redan att minikjolen är nágot alla använder, men hear me out nu) och svarta strumpisar *engla-ord*. Jag har ett svart linne instoppat i kjolen och sá knyter jag skjortan och kavlar upp ärmarna. Jag knäpper den inte, ja, kanske bara de nedersta knapparna isf.
Min frága till er är: är jag unik och nyskapande? Jag känner att jag har "kommit pá" detta själv och är mycket nöjd. Har heller inte sett nágon annan (obs nágon svenska obs, spanjorskorna kan man inte direkt jämföra med *tipsar modebloggstjejer om att det inte är ngn idé att áka till Barca pá weekend om syftet är att knalla gata upp och ned för att visa upp brännheta outfits iom att absolut ingen bryr sig*) ha detta pá sig. Eller är jag bara en kopia av random Elin Kling-bloggsläsare som nu undermedvetet *starka trendvibbar sveper genom världen, ingen undflyr* lyckats snappa upp denna vad jag vill kalla revival av 90-talsmode? (Jaa, jag vet redan att nittiotal är back osv, och jo, det är klart att jag inte befinner mig under en sten i nágon avlägsen djungel, och ja, jag läser vissa modebloggar *engla for life! :D*, men jag har faktiskt inte detectat just detta med knutna skjortan nágonstans?)
Dime! (= tell me *ballar mig med spanskan*) Är jag nyskapande och egen? Är jag det? Eller är jag bara en loZer nerd som just skrivit världens längsta inlägg om AA-kjol samt skjorta som jag sá desperat vill vara ensam om?
Ojzan, shit, máste klä pá mig! Har modebloggat sá länge nu, att luggen torkat stáende rätt upp och klockan hunnit bli halv fem *missat min deadline för att ta mig ut ur lägenheten*.
Ta hand om er! (Ania: Ta hand om ryggen!) PöZz!
HALLÅJA!!! här sitter jag nyduschad och FRÄSCH med en handduk runt håret, har redan varit ute och gått ett par km samt ätit frukost med tillhörande blåbärssmothie har blivit engla (obs allt ovanstående är SANT obs)
nejmen asså okej, jag dödar dig inte för den här gången att du tjuvade av mitt sällsynta (det dröjde ju ETT ÅR tills jag hittade det igen!!!!!) dyra (150:- är inte det rätt dyrt för ett schampo? eller äre jag som är en snål bonne?) rödschampo helt i onödan. ja hade det gett resultat hade det inte varit riiiiktigt lika illa. men okej, eftersom du grinade till cyndi lauper (stavning?) igår så förlåter jag dig. nu ska jag kolla på idolrepriser och runka till fake-gary sinise. PUSS!
ASSÅ, om skjortorna är slitna och rutiga a la kurt cobain så måste jag tyvärr upplysa dig om att du har fastnad i modebloggarnas klor, för det är tydligen THE hype (tillsmammans med spets, eller alltså inte samtidigt) i sverra bland modebloggarna.
sorry babe, men jag måste tyvärr hålla med ruthie här ovan. vandrar man götgatan ned en dag här i stockholmo springer man med all säkerhet in i en mindre drös med brudar iklädda just detta. inte för att det inte är snyggt, bara ganska så vanligt.
Ania:
det blev lite glansigare! :D :D :D
(ps jag saknar dig, hun!!!)
ghaz, sara:
ahaja, ja, där ser man (buhu pouty lips) (använder parenteser bara för att stjärnhelvetena fetar stilen istället för att bli just stjärnor). fast det är inga flanellskjortor á la grunge i alla fall.
det är tvá skjortor jag brukar knycka fortsätter modeblogga i kommentarsfältet. en är rutig (I repeat: inte flanell dock!) och en är typ ljust blá. den senare fick jag btw i present, han tycker nog att det är SEXEEEY att hans tjej kutar runt i hans skjorta, hehe. det gör f övr inget om halva Sverige kutar runt i detsamma, jag älskar att gá runt och känna min killes lukt hela dagarna romantisk tjej haha xD
jag stör mig faktiskt inte pá att saker jag gillar är eller blir "trendiga" och klart jag, som alla andra, páverkas av TRÄNDERNA, att säga annat (vilka mánga gör) är ju bullshit. men lite trákigt är det med modebloggarnas hajpande och exakta klonande. ni vet. fattar inte varför jag sitter här och drar självklarheter alla redan háller med om haha.
Tror helt arligt att din kille hade onskat att du hade sett ut som American Apparel tjejerna! don't fool Your self darling!
"Jag tycker inte att jag är den härligaste och snyggaste personen i hela världen. Däremot vet jag att jag är en glad och lätt tjej. Jag är ingen sådan där menstjej, som har mens och migrän. Jag är en glad och enkel människa" elin i café
härligt substanslöst är så mkt bättre eller vad?
tycker dock det låter fresh med skjortorna. gillar dina utläggningar om dem iaf.
anonym:
ja jösses, vi får ju verkligen hoppas att så inte är fallet. fint att du kallar mig You med stor begynnelsebokstav. känner mig lite som gud allsmäktige.
anna:
åh, jag önskar att jag var lika easy-going som elin!
;D
och gällande mina utläggningar: de kan go on and on om allt möjligt. jag kallar det min charm, hoho.
HEj!
Gillar din blogg, borjade lasa den ganska alldeles nyss. Bor sjalv i Barcelona sedan nagra manader, vore roligt att ta en fika, men jag vagar inte fraga, hehe, blygis.
Min kill-roomie typ haha. Tydligen ar det en av de tjejerna som ar liten, knubbig och oversminkad och som tror att hon ar drottning av Staden ungefar. VAr det hon i butiken da eller?
jennifer:
aha, men du fár väl slänga in din mailadress i en kommentar or so, sá kanske vi kan ta en kaffe eller ngt algun día. :)
vadá, en tjej som jobbar pá aa eller? jag minns inte hur de ság ut (uppfattade liksom mest en homogen klunga expediter) och det har heller ingen betydelse, alls. allt jag vet är att de var sá dryga/jävliga att en av mina bästa vänner blev helt illa till mods där inne = inte okej.
men gud!! skaffa er ett liv! kan inte vara halsosamt att ga runt o stora sig pa andra! tank pa att det ofta ar den forbannade avundsjukan som ligger bakom, usch..patetiskt.
jag stör mig inte pá ngn. jag störde mig pa det faktum att ania ville gráta dá vi gick därifrán den där gángen. om tjejerna ifrága är snygga eller ej, eller kanske världens finaste personer egentligen, vad vet jag, tycker jag är fullkomligt irrelevant i det sammanhanhanget. visst, jag kan skämta om modebloggshajpen och driva lite med hela grejen, men jag skulle aldrig klanka ned pá ngns utseende eller whatever, gammal mobbad unge som jag är. sá det sá.
ja du anonym, som sagt, jag hade inte haft något som helst emot aa-tjejerna i bcn om de inte betett sig så fruktansvärt otrevligt. jag menar, har jag nånsin sagt nåt om hm-tjejerna? zara-tjejerna? mango-tjejerna? osv osv osv..? nej, för de står inte och pratar om en, eyeballar en och fnissar åt en när man är där och vill handla.
om jag får säga det själv är det väl ganska lame att ba "jag tror din kille vill..." eh, hallå högstadiet... och OM han nu så desperat hade velat det, då hade han förmodligen varit ihop med en av dem istället, haha. whatever, lets make peace, så länge ni fattar att ni betedde er förjävla illa och att det inte är okej. vare sig på jobbet (serviceyrke någon??) eller i privatlivet (bara lite allmän hyfs). tycker jag. orka catfights, speciellt över internet! haha. hej skunk (eller ja, lunarstorm för vissa) 1998.
ha en trevlig helg nu istället, och hälsa de andra på aa från mig.
